Knivsta
Bostadspolitiskt program
Våra förslag
Knivsta blev egen kommun 2003 och är nu Sveriges mest expansiva kommun. I november 2012 uppgick befolkningen till 15 238 personer. Ökningen för 2012 var 273 personer. Befolkningsökningen i Knivsta ökar kraftigt år för år. Av nybyggnationen är det endast bostadsrätter och egna hem som byggts. Per tusen invånare är det 30,4 nya färdiga bostadsrätter/egna hem som har byggts i Knivsta 2009-2012, den högsta siffran i landet. Knivsta tillhör de kommuner i landet där det byggs flest nya hem just nu, ändå minskar inte bostadsbristen. Av dessa bostäder har endast 60 hyreslägenheter färdigställts under 2012 efter att äldreboendet på Ängbyvägen byggts om till små hyresrätter. Ett stort antal hyresrätter behövs för att inte många av Knivstas invånare ska tvingas lämna kommunen för att söka bostad på annan ort.
Knivsta har ett mycket bra läge i en expansiv region där bristen på hyresrätter är mycket stor. Det är knappast en riskaffär att bygga fler hyresrätter. Läget mellan Uppsala och Stockholm gör att många kan tänkas vilja flytta till Knivsta, men då behövs snabb och enkel tillgång till bostad, något fler hyresrätter skulle kunna ge. Ofta är det just hyresrätter som efterfrågas av näringslivet, för att kunna erbjuda rekryteringar en snabb bostadslösning. Om Knivsta snabbt kan erbjuda personer som nyligen fått arbete i Uppsala eller Stockholmsregionen en bra bostad kan kommunen få många nya invånare.
I Knivsta finns tre miljonprogramsområden: Tallbacken-Granbacken, Särsta och Södervägen. Dessa områden byggdes under 60- och 70-talen och står de närmaste åren inför omfattande stamrenoveringar och upprustning. Oron sprider sig för att det kommer att leda till stora hyreshöjningar och förändringar av det egna hemmet. Kommunen måste ta ett särskilt ansvar för att upprustningarna sker med hänsyn till de boende och att deras synpunkter lyssnas på och tas hänsyn till. För att ge Knivstabostäder starka ekonomiska förutsättningar för att bygga mer och rusta rätt ska kommunen inte ta ut någon vinst från företaget under mandatperioden.
För att lösa Knivsta kommuns bostadspolitiska utmaningar föreslår Hyresgästföreningen:
- Att det byggs fler smålägenheter till rimlig hyra.
- Att Knivstabostäder producerar minst 100 hyresrätter under kommande mandatperiod.
- Att renoveringarna av miljonprogrammet genomförs utan så stora hyreshöjningar att hyresgäster tvingas lämna sina hem av ekonomiska skäl.
- Att hyresgästernas inflytande över sitt boende stärks oavsett vilken hyresvärd man har.
Hur vi tänker
Knivsta har ambitionen att vara en kommun med ett starkt näringsliv och med bra utbildningsmöjligheter för såväl gamla som nytillkomna invånare. Att då inte kunna erbjuda hyresbostäder till dem som vill flytta hit eller som redan bor här blir en belastning för den ekonomiska tillväxten och för människors förmåga att utveckla sina talanger och sina liv.
Byggandet av bostadsrätter/egna hem i Knivsta är mycket stort, men utan byggande av hyresrätter så räcker bostadsutbudet inte till. Det måste finnas tydliga och långsiktiga planer för byggande av hyresrätter. Kommunen kan också direkt påverka byggkostnaderna genom prissättningen av den egna marken vid upplåtanden. Att hyra ut marken genom tomträtt är ofta billigare för den som bygger och därmed kan hyrorna bli lägre. Kommunen bör också erbjuda mark som är så färdig som möjligt för bostadsproduktion. Att tvinga byggbolagen sanera, iordningsställa och annat är en kortsiktig lösning för att få in mer pengar i kommunens kassa.
Den som får betala är i slutändan hyresgästen genom högre hyra. Kan kommunen hitta och erbjuda mark där inga större initiala investeringar krävs, eller mark där fastighetsbolagen inte tvingas betala sådant som kan vara kommunens ansvar blir naturligtvis slutpriset lägre. Mycket av det som byggs i dag byggs med det så kallade presumtionshyressystemet. Det ger höga hyror som under femton år står utanför bruksvärdessystemet. Unga och många andra grupper har inte möjlighet att betala dessa hyror utan att göra sig beroende av bostadstillägg. Vi måste säkerställa att presumtionshyrorna efter femton år verkligen fasas in i bruksvärdesystemet.
Nyproduktionspriserna måste pressas. Exempelvis genom att använda något av de färdiga koncept som finns för billiga hyresrätter, till exempel SABO:s kombo-hus. Bostäderna som byggdes på 60- och 70-talen måste stamrenoveras, de måste också rustas upp för att nå dagens och framtidens krav på ett ekologiskt hållbart boende med låg energiåtgång. Kostnaden för detta ska inte bäras endast av dem som råkar bo i bostaden nu. Att bygga energieffektivt är ett framtidsansvar där kostnaden måste bäras också av samhället. Renoveringarna måste också utgå från de boendes önskemål om standard. Det ska finnas flexibilitet vid ombyggnationerna. Goda samtal mellan hyresgäster, hyresvärdar och byggherrar bäddar för ett gott samarbete även i framtiden. Hyresgästen är inte bara en kund, vi är också experter på våra egna hem. Vi är en resurs man ska ta till vara när det planeras för renoveringar och upprustning. Vi kan komma med idéer som sparar pengar i ombyggnadsprocessen. Vid alla åtgärder är det viktigt att man i entreprenörskedjan har kontroll över att alla underentreprenörer betalar avtalsenliga löner.
Kontakt
Hyresgästföreningen Uppsala-Knivsta,
ordförande Jens Nilsson.
E-post: jens.nilsson@hyresgastforeningen.se