Social housing - Varför är det en dålig idé?

Därför är social housing en dålig idé

1. Social housing angriper symtomen inte problemet

För att lösa bostadsbristen behöver vi ta itu med de grundläggande problemen på bostadsmarknaden med utförsäljning och ombildning av allmännyttan, finansiering av byggande i lågkonjunktur, höga hyror, brist på planerad mark och ojämlika skattevillkor mellan ägt och hyrt boende. Bostaden är en central del i den generella välfärdspolitiken. Men ska vi lösa bostadsbristen för alla räcker det inte med bostadspolitik. Det behövs också en politik för full sysselsättning, ett stärkt socialförsäkringssystem och pensioner det går att leva på. 

2.  Social housing är en bakväg till marknadshyra

Införs marknadshyror när det är bostadsbrist kommer hyrorna stiga kraftigt. Samhället kommer då behöva någon form av skattefinansierad social housing för dem som inte kan betala en högre hyra. Omvänt kan införande av social housing öppna vägen för marknadshyror. Det är därför inte ovanligt att förespråkare för marknadshyra argumenterar för social housing, som ett sätt att försöka införa marknadshyra bakvägen.

3. Social housing ökar segregationen

På 1930-talet prövades i Sverige en social housing-modell med så kallade barnrikehus som innebar lägenheter med subventionerad hyra avsedda för inkomstsvaga familjer. Barnrikehusen avvecklades några år senare, bland annat för att husen slets ned fort och fick en negativ social stämpel. Istället valde man att satsa på en generell social bostadspolitik. Liknande argument lyfts även i dagens debatt där man menar att social housing leder till ökad boendesegregation och stigmatisering av människorna som bor där.  
 
”Kärnan i social housing är att förbjuda hyresgäster med en inkomst över en viss nivå att bo i lägenheterna – det är alltså segregerande och utpekande i sin grundidé” skriver exempelvis Sandro Scocco, utredningschef för Bostad 2030. 
 
Införs social housing som ett komplement till marknadshyror, vilket är sannolikt, kommer utträngningseffekterna av högre hyror i städernas attraktivare delar kombinerat med inkomsttak för social housing i utsatta områden att förvärra segregationen ytterligare.  
 
Läs hur Hyresgäst­föreningen vill minska segregation här 

4.  Social housing ger färre bostäder och sämre kvalitet

En social bostadssektor riktad till särskilda hushåll kan verka som en smart idé, då löser man boendesituationen för den som har låga inkomster, och alla andra kan fixa boendet på egen hand. Men sådana modeller har visat sig leda till en rad problem. Boendestandarden riskerar att bli lägre och underhållet sämre. Det finns ett uttryck på engelska som sammanfattar det väl, services for the poor are poor services. När en utgiftspost i den offentliga budgeten endast träffar en mindre grupp, som t ex vårt bostadsbidrag, då vinner inte politiker på att finansiera det fullt ut, den potentiella väljargruppen är för liten. Därför blir ofta riktade stöd eller bostäder av sämre kvalitet. Det verkar heller aldrig finnas nog med socialbostäder i länder med det systemet. Då är det bättre att angripa källan till problemen på bostadsmarknaden. 

Varför finns social housing? 

Social housing är vanligast i länder med marknadshyror. På en bostadsmarknad med marknadshyra eller ”fri hyressättning” är tanken att jämvikten mellan tillgång och efterfrågan ska balansera hyresnivån. Problemet är att det sällan råder jämvikt på en fri hyresmarknad, där efterfrågan vanligtvis överstiger utbudet, vilket innebär det att hyresvärden kan sätta vilken hyra den vill. Det leder i sin tur till högre hyror och brist på bostäder för människor med normala eller lägre inkomster. För att lösa problemet har man därför behövt komplettera utbudet med subventionerade sociala bostäder – så kallad social housing. 

Finns social housing i Sverige?  

Social housing i betydelsen sociala bostäder med inkomsttak finns endast i ett fåtal kommuner i Sverige, i form av pilotprojekt. Det vanliga är att kommunerna erbjuder så kallade sociala kontrakt, där hushåll av medicinska eller andra särskilt ömmande skäl beviljas förtur i bostadskön och av socialtjänsten och tilldelas en bostad. På grund av bland annat bostadsbrist, höga hyror och skärpta ekonomiska krav på bostadssökande har antalet hjälpsökande ökat lavinartat de senaste åren, rapporterar Hem och Hyra. Ökningen har skapat problem för kommunernas socialtjänster, som har svårt att hitta bostäder till alla behövande. 

Sociala kontrakt är en bättre lösning

Hyresgäst­föreningen anser att samhället i första hand ska sträva efter så få som möjligt är beroende av socialtjänsten för sitt uppehälle och sin bostadsförsörjning. Istället för social housing förespråkar vi en stark allmännytta och ett bostadsbyggande efter behov kompletterat med verktyg såsom bostadsbidrag, kommunala bostadsköer och hyresgaranti. Samtidigt kommer det alltid att finnas ett behov av sociala kontrakt för särskilt utsatta hushåll. För att systemet med sociala kontrakt ska fungera bättre menar Hyresgäst­föreningen att kriterierna för vem som går stöd av socialtjänsten måste harmoniseras för att skapa en mer rättssäker och likvärdig hantering. Vidare menar att fler privata fastighetsägare behöver bidra, och avsätta bostäder i sina bestånd till socialtjänsten. Idag är det nämligen bara 1 % av de privata hyresvärdarna som gör det.  
 
En viktig skillnad mellan social housing och sociala kontrakt är att lägenheter med sociala kontrakt är utspridda i kommunen, så att man inte kan se vad som är en social bostad, vilket har betydelse för den boendes integritet. Social housing däremot är ofta koncentrerat till vissa fastigheter eller bostadsområden, med konsekvensen att fastigheten eller området stigmatiseras/får en negativ social stämpel. Så vill vi inte ha det, vi vill ha en integrerad hyresmarknad -för alla!  

Vad är alternativet till social housing?

Den svenska modellen på bostadsmarknaden 
I svensk politik har det sedan den bostadssociala utredningen togs fram på 40-talet länge funnits en samsyn kring målet om generell och social bostadspolitik -det som i efterhand kallats för den svenska modellen på bostadsmarknaden. (Jämförbar med den svenska modellen på arbetsmarknaden)  
 
Förenklat innebär den att bostadsmarknadens parter, hyresgäster och hyresvärdar tar ett gemensamt ansvar och genom förhandling hanterar konflikter och utmaningar. Den svenska modellen karaktäriseras också av att det offentliga tagit en stor roll i planering, finansiering, byggande och förvaltning av bostäder, med målet att alla, oavsett inkomst ska ha råd med en bostad. Politiken har också haft ambitionen att skapa neutralitet mellan upplåtelseformerna som alla fyller en viktig funktion på bostadsmarknaden. 
 
De centrala byggstenarna i den generella sociala bostadspolitiken har varit allmännyttiga bostadsbolag, förmånliga statliga bygglån och att hyrorna sätt i kollektiva förhandlingar mellan bostadsmarknaden parter, enligt bruksvärdesprincipen. Bruksvärdesprincipen är fastställd i hyreslagen syftar till att hyrorna skall bedömas på likvärdig grund och säkerställa en rimlig hyra utifrån bostadens storlek och kvalitet. Läs mer om bruksvärdesprincipen här.

Sverige byggde flest bostäder i världen 

Den svenska modellen på bostadsmarknaden är omdebatterad delvis eftersom den skiljer sig från hur bostadsmarknaden vanligtvis regleras i andra delar av världen. Samtidigt har den varit mycket framgångsrik. Under guldåren på 60-talet bidrog den till att Sverige byggde flest bostäder per capita i världen! Den svenska modellen har under åren utsatts för många prövningar. Krisåren på 90-talet ledde till att man avvecklade viktiga finansiella stödsystem för att minska statens utgifter och statsskuld. Konsekvensen har blivit att modellen fungerar sämre idag vilket visat sig i form av ökad bostadsbrist och hög skuldsättning bland hushållen. Samtidigt står den svenska modellen fortfarande stark, det visar inte minst stödet för systemet med förhandlade hyror där över 70 % av befolkningen säger nej till marknadshyra. Men ska vi få en social och generell bostadspolitik värd namnet, och en bostadsmarknad där alla har råd med en bostad, behöver den svenska modellen repareras och bostadspolitiken reformeras. Läs om Hyresgäst­föreningens 10-punktsprogram här  

Ska vi återinföra fattighusen?

Nej, det tycker inte Hyresgäst­föreningen. Se filmen om varför social housing är en dålig idé