Varför behövs det fler hyresrätter?
Det finns väldigt många starka argument för att region Stockholm och Gotland måste öka antalet hyresrätter med rimliga hyror. Här finns några av dem samlade. Använd dem gärna i kontakt med politiker, till insändare, i diskussion med dina grannar och folk på sociala medier eller i andra sammanhang.
Att ha en egen, trygg bostad är en mänsklig rättighet
Sveriges grundlag lägger särskild vikt vid att det allmänna ska trygga rätten till bland annat bostad. Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för bostadsförsörjningen och måste agera därefter, men även staten har ett stort ansvar.
Allmännyttan ska vara till nytta för alla
De kommunala bostadsbolagen, allmännyttorna, började med stöd av staten skapas i slutet av 40-talet för att säkerställa hyresrätter åt alla. Sedan dess har allmännyttan successivt gått från att vara en del av välfärden till att bli ett vinstdrivande företag vilket som helst. Det är dags att återgå till grundtanken.
Bostadsbristen har inte uppstått av en slump
Den är ett resultat av årtionden av brustna löften och tomma ord. Ett flertal av dem har vi samlat här i samband med kampanjen “Ett hus av löften”. Det är minst sagt hög tid att politiker infriar sina löften och skapar en hyresmarknad som funkar.
Bostadsbristen drabbar alla
Bristen på bostäder slår både mot de som har tillfälliga jobb och sämre ekonomiska förutsättningar och mot de som har fasta jobb och goda ekonomiska villkor.
Andrahandsmarknaden
Svårigheterna med att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden drabbar främst unga och ensamstående hushåll, och de som bor i andra hand har oftast lägre inkomst. Andrahandshyran är ofta dubbelt så hög som en genomsnittlig normhyra. Låga inkomster kombinerat med höga hyror resulterar i en ansträngd hushållsekonomi och lämnar små marginaler kvar efter att hyran är betald. Fattigdom drabbar inte bara den enskilde individen utan hela kommunen. Här kan man läsa mer
Unga vuxna drabbas extra hårt
För unga är möjligheten att flytta hemifrån och skapa sig ett eget och självständigt liv en del av att bli vuxen. I Stockholm är över 52 000 unga vuxna ofrivilligt hemmaboende.
Hyresrätten fyller en mycket viktig funktion för unga vuxna och det är viktigt att nyproduktionstakten håller jämna steg med befolkningsutvecklingen. Så ser det inte ut idag. I Stockholm har över 40 procent av de unga vuxna övervägt att flytta från länet på grund av bostadsbristen. Det har vi inte råd med!
I Malmö och Lund har man kunnat vända utvecklingen och med ett rekordhögt bostadsbyggande minskat antalet ofrivilligt hemmaboende.
Här kan man läsa mer
Fler bostäder ger ökad frihet och rörlighet i livets alla skeden
Bostadsbristen hindrar unga från att flytta hemifrån och bli vuxna, par hindras från att flytta ihop och bilda familj eller att skiljas, våldsutsatta kvinnor kan inte lämna sin partner och människor i alla åldrar får svårt att flytta på sig för studier eller ett nytt jobb. Med fler bostäder, i synnerhet med god tillgång på hyresrätter, ökar rörligheten och fler får möjlighet att leva det liv de vill.
Fler bostäder får samhällen att växa
Fler bostäder innebär sysselsättning för de som bygger, möjlighet till ökad befolkningsutveckling på en ort och därigenom även ökade skatteintäkter för kommuner och regioner. Region Stockholm har höga ambitioner om att vara “Europas mest attraktiva storstadsregion – att bo, leva och verka i". Det blir svårt, för att inte säga omöjligt, med dagens bostadspolitik.
Fler bostäder minskar trångboddheten
Under senare år har trångboddheten ökat i takt med bostadsbristen. Fler bostäder kan leda till att fler hushåll hittar ett lämpligt boende.
Segregationen går att minska med en fungerande bostadsmarknad
Den ekonomiska ojämställdheten mellan människor leder till segregationen på bostadsmarknaden. Det är ett stort problem, särskilt i Stockholm, och får stora negativa konsekvenser för både individer, grupper och för samhället i stort. Fler hyresrätter till rimliga hyror är en del av lösningen.
Ombildningar förvärrar bostadsbristen
Oftast är det äldre lägenheter med lägre hyror som ombildas. Det spär på bostadsbristen och försämrar förutsättningarna för många med låga eller normala inkomster, till exempel unga, pensionärer eller ensamstående, att hitta en egen trygg bostad.
Argument mot marknadshyror som lösning på bostadskrisen
Marknadshyror kallas ibland för fri hyressättning och innebär att hyresvärden själv bestämmer hyran, och inte som idag i förhandling med hyresgästerna. Införande av marknadshyror lyfts ofta som ett sätt att öka takten på bostadsbyggandet men det finns ingenting som tyder på att det funkar.
Om marknadshyror införs skulle hyrorna öka med 30-50 procent. I vissa bostadsområden till och med upp till 70 procent i hyreshöjning.
Marknadshyror skulle innebära en katastrof för många hyresgäster. Eftersom hyrorna på många platser redan idag är höga skulle det tvinga tusentals att flytta och göra det ännu svårare att hitta en bostad med rimlig hyra.
Det finns inget som visar att marknadshyror funkar. De länder som har marknadshyra dras ändå med stor bostadsbrist.
Att lyfta Finland som gott exempel är vanligt förekommande hos förespråkare av marknadshyra. Men Finland till skillnad från Sverige kompletterar marknadshyrorna med en mycket aktiv stat som satsar mångmiljardbelopp på byggande och ser till att det finns konkreta och tvingande mål för bostadsbyggande i hela landet. Eftersom det byggs kan hyrorna hållas på en rimlig nivå. Trots marknadshyra. Läs mer om detta här.
De enda som tjänar på marknadshyror är de redan förmögna fastighetsägarna. För hyresgäster och samhället skulle det vara förödande. Det finns heller inget stöd för marknadshyror bland svenska folket. Alla undersökningar visar på detta. Med tydlighet visade även protesterna och statsministerns avgång under 2021 detta.
Läs mer om marknadshyra här.