Övergripande om bostadsförsörjningsprogram i region Stockholm och Gotland

Bostadsförsörjningslagen är framtagen för att ge riktlinjer till kommuner i hur de ska gå till väga med bostadsbyggande i deras områden:

“Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.”

Varje kommun ska även följa riktlinjer gällande prioritering av boende för särskilda grupper. De är ungdomar/unga vuxna, studenter, äldre personer (över 65 år), nyanlända och ensamkommande barn och unga, personer med fysisk/psykisk funktionsnedsättning, hemlösa och personer som är utsatta för våld i nära relationer. Klimat och hållbarhet ska också prioriteras i byggandet.

Övergripande om Stockholms kommuners
bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogrammen ser väldigt lika ut från kommun till kommun. Alla kommuner uppger att de ska fokusera på att bygga tätt, med bra tillgång till kollektivtrafik, men även göra det möjligt för invånarna att gå eller cykla till sina destinationer. Det ska vara bra både för klimatet och tillgängligheten.

En generell trend inom alla Stockholmskommuner är att mängden unga vuxna och studenter ökar, liksom även äldre personer i pensionsåldern. Därför behöver bostäder för dessa målgrupper byggas, samtidigt som existerande bostäder behöver göras mer kostnadsmässigt tillgängliga för dem. Fördelningen mellan unga och äldre varierar mellan kommunerna. Exempelvis förväntas Gotland ha den äldsta befolkningen i Sverige 2025.

Attityden till hyresrätter varierar stort från en kommun till annan. Kommuner som Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Solna, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vaxholm och Värmdö prioriterar hyresrätter och anser att de är viktiga för att göra boende tillgängligt för invånarna/medborgarna.

Botkyrka lägger stort fokus på just hyresrätter. Som de själva beskriver det i “Riktlinjer för hållbar bostadsförsörjning” bor 41 procent av kommunens invånare i hyresrätter. ”Botkyrka har således fått en indirekt regional roll i värnandet av hyresrätten. Samtidigt innebär skillnaderna i ansvarstagande bland regionens kommuner att segregationen inom regionen stärks.” skriver de i dokumentet.

Även om ingen kommun uttrycker att man är negativt inställd till hyresrätter i sina bostadsförsörjningsplaner finns det några exempel på kommuner som inte prioriterar byggandet eller expanderandet av hyresrätter. Ekerö, Sigtuna, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö och Täby är några sådana kommuner.

Sigtuna är en av de mer negativt inställda kommunerna när det gäller hyresrätter. De skriver i sitt bostadsförsörjningsdokument att: ”Småhus och bostadsrätter ska prioriteras i programmet. Hyresrätter ska i möjligaste mån begränsas till ett minimum.” En av anledningarna till att man vill bygga färre hyresrätter uppges vara att byggandet innebär stora påfrestningar för kommunens ekonomi. I samma dokument uttrycks även att: ”Den kommunala ekonomin har inte fullt ut kunnat bära de följdinvesteringar som tillväxten givit upphov till. Det finns därför behov av att långsiktigt anpassa bostadspolitiken för en ökad skattekraft och att de kommunala investeringarna ska möta behovet av ordning och reda i den kommunala ekonomin.”

Ovanstående ger uttryck för ett synsätt på boende i hyresrätter som mindre lukrativa då de genom sina generellt lägre inkomster bidrar med lägre skatteintäkter, vilket gör byggandet av hyresrätter påfrestande för kommunens ekonomi.

Vilka kommuner har en plan?

Av de 26 kommunerna i Stockholm (inklusive Gotland) har alla förutom Danderyd en bostadsförsörjningsplan. Det finns dock några kommuner som har en plan men som inte har uppdaterat denna. De kommuner som har icke-uppdaterade planer är Lidingö, Nykvarn, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands-Väsby.

Varför dessa kommuner inte uppdaterat sina planer är oklart. Men ett uttalande från Lidingö kommunstyrelses ordförande 2022 ger ändå en indikation på hur kommunen ser på hyresrätter: ”Vad vi hör av många andra är att vi ska bygga mer, tätare och helst hyresrätter. Till dem vill jag säga: flytta till Botkyrka, flytta till Sundbyberg, flytta till Solna. Lidingö är bra som det är.” 

Nynäshamn, Solna och Södertälje sticker ut genom att inte ha någon särskild översiktsplan. I stället har dessa kommuner valt att inkludera planen som en del av ett mer omfattande dokument. I Södertäljes fall är planen en del av kommunens “Översiktsplan för kommunen”. I dokumentet skriver de att “Lagen saknar formkrav på hur kommunen ska arbeta med boendeplaneringen det är därför upp till varje kommun att själva bestämma hur arbetet med bostadsförsörjningen ska organiseras. Södertälje kommun har valt att lägga riktlinjer för bostadsförsörjning i översiktsplanen.”

Att inkludera bostadsförsörjningsplanen i en översiktsplan är dock inte tillåtet enligt Boverket. På Boverkets webb informerar man om detta:  ”Härav följer att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen måste presenteras och antas av kommunfullmäktige i ett särskilt dokument. De kan inte antas som en del av översiktsplanen. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen kan ju inte behandlas och beslutas i samma dokument som de ska vara vägledande för.” (Koppling till översiktsplanen - Planering för bostadsförsörjning - Boverket).

Solna har en Bostadsförsörjningsplan begravt i ett protokollsutdrag som behandlar ett flertal frågor. Det är oklart varför planen inte har publicerats som ett separat dokument och i dess nuvarande format är den svårtillgänglig.

Läs gärna mer om bostadsförsörjningsplaner i Länsstyrelsens rapport “Läget i länet”.