Trygghetsråd gav resultat

Foto: Privat

Ibland, som så många gånger, handlar det om rätt tillfälle. Det var våren 2018 som Ann-Christin Granfors Olsson, numera 71år, flyttade in på seniorboende Snäckberget i Torshälla. Hon bekantade sig snabbt med sina grannar och mycket snart hörde hon flera röster som klagade på återkommande misskötsel på innergården som man var besviken på.

Ja listan gjordes lång. Det var ojämnheter i marken, på våren samlades det massa vatten i gropar och vintertid var det ofta halt och otäckt. Det saknades tak över portarna till hyreshusen, dåliga parkeringsplatser, söndertrampad gräsmatta och buskagen växte fritt vilket skapade en otrygghet ihop med dålig belysning. 

Trappanslag blev starten till ett trygghetsråd

Firat Nemrud, som är boendeutvecklare på Hyresgäst­föreningen, satte vid ett tillfälle upp lappar i trappuppgångarna gällande trygghetsvandringar. Ann-Christin som inte hade jättestor koll på vad det var ringde ändå upp Firat och det var där allting startade.  

- Vilken positiv människa, säger Ann-Christin när jag pratar med henne på telefonen en sen torsdagseftermiddag. Han var med från start och peppade och inspirerade oss i arbetet. Vi har fortfarande en fin kontakt. Det hade inte blivit samma genomslagskraft utan Hyresgäst­föreningen menar Ann-Christin, som blev sammankallande för det nystartade Trygghetsrådet. Alla hyresgäster får komma med synpunkter och lämna förslag, så har hon kontakt med hyresvärden och Firat.  

Från missnöje till nya skisser och genomförande

Vi gjorde så att vi samlade in allas synpunkter på en lista. Ann-Christin, Firat och en annan hyresgäst gick en dag och fotograferade allting på innegården, träd som skymde, den dåliga belysningen, en rutten ledstång med mera. Sedan ordnade Hyresgäst­föreningen med Firat i spetsen ett möte med hyresvärden och vi bjöd in alla hyresgäster i området till ett samtal.

Det blev ett positivt möte med en fin ton. Responsen från hyresvärden och fastighetsskötaren var fantastik menar Ann-Christina och fortsätter med att samarbete med husrepresentanterna och hyresvärden har gått så smidigt. Man har mätt, skissat och tittat på innergården. De lyssnade och har succesivt åtgärdat alla ”mindre småsaker”, som nya blommor, bytte ut gamla plankor på bänkar, gräsmattan som tidigare var en genväg har fått staket runtomkring och vintertid har det plogats och sandats jättebra.

Nu till våren ska de större sakerna påbörjas. Den allmänna sittplatsen på gården ska göras om helt. Ny pergola, nya möbler, bättre belysning. Buskar och träd ska ansas och ev. bytas ut. De har fått en skiss på alla nya förändringar.

- Javisst det glömde jag nästa säga, vi lyckades också då stoppa en hyreshöjning på p-platsen i och med att de var i så dåligt skick. Nu i vår ska de asfaltera parkeringsplatserna och få nya el-stolpar och bättre belysning där.  

Vad betyder det för dig och för bostadsområdet? 

Det betyder jättemycket, och jag har inte varit ensam i arbetet utan vi har fler husrepresentanter här, och alla är jättenöjda. Det blir tryggare och trevligare och så berättar Ann-Christin om ”sina tanter”, de är lite äldre än vad hon är och vissa ser och hör dåligt.  

-Ja, jag är så glad för deras skull. Jag vill att alla ska må bra och ha det trivsamt, det är det som driver mig, att se deras glädje. 

Kan du tipsa andra att skapa liknande trygghetsgrupper?  

-Ja absolut! Det räcker tyvärr inte med att klaga mellan varandra. Någon måste ta tag i det, ta kontakt med Hyresgäst­föreningen, ordna ett möte där alla får komma till tals. Sen kan man agera och prata med hyresvärden. Se bara hur bra det gick för oss!