Hon gillar odling och utmaningar

– Hjälp! Vad gör vi? Hur ska jag leda? Hur blir det med allas roller? Det var min känsla i början, säger Gajana, ordförande i en lokal Hyresgäst­förening i Uppsala.
På årsmötet för ett drygt år sedan fick hon höra att om inte hon tog ordföranderollen där och då, skulle det leda till en nedlagd förening och en stängd kvarterslokal. Hon fick någon minut på sig att bestämma sig.
Gajana var med i styrelsen redan innan, men bara ”på pappret”, utan någon egentlig funktion.
– Den tidigare ordföranden och sekreteraren fixade alltid allt, så vi hade ingen chans att förstå eller sätta oss in i det viktiga arbetet de gjorde.

På årsmötet valdes då en styrelse på tre personer plus en ersättare, med Gajana som ny ordförande. Arbetet gick trögt det första halvåret – det var svårt utan förkunskaper.

En svacka innan det lyfte
Det första hon gjorde efter årsmötet var att leta upp alla utbildningar om styrelsearbete i Hyresgäst­föreningens lärplattform Lärkan.
– Jag läste på och täckte upp i de olika styrelserollerna. Sen befann vi oss i en svacka på några månader innan vi bokade in ett peppmöte för att komma i gång igen. Efter det anordnade vi en loppis som blev bra. Och så plötsligt blev det höst och då fick vi lite panik: ”Hjälp, vi ska ha ett bostadsmöte och verksamhetsplanering snart..!” Vi läste på och brainstormade om vilka slags aktiviteter vi skulle orka genomföra nästa år.

Utbildning blev lösningen
Det stora genombrottet för styrelsen blev att träffa andra på höstens Smörgåsbordet, en två dagar lång utbildningsmässa för regionens förtroendevalda. Gajana är mycket positiv efteråt och tycker att det var fint för dem som helt ny styrelse att komma bort två dagar tillsammans och bli stärkta i sina roller.
- Hela organisationen Hyresgäst­föreningen var för abstrakt för mig innan Smörgåsbordet. Vem skulle jag fråga om vad? Det första bostadsmötet som vi höll efter Smörgåsbordet - det var som natt och dag jämfört med innan! Så pepp efteråt!
Hon gör en paus, och ursäktar sig för att hon pratar så fort.

Till bostadsmötet kom ett par hyresgäster som sa att de kunde  hjälpa till med verksamhet. Det här underlättade verkligen för styrelsen.
– De sa att de kunde åka och handla, hjälpa till med pysselträffarna och pynta lokalen. De två personerna blev jätteviktiga! De är intresserade av att hjälpa till framåt, och de står för pepp!

Hjälp även från andra än styrelsen
Insikten om att det går bra att ta hjälp från icke-styrelsemedlemmar kom från en workshop vid Smörgåsbordet.
– Efter Smörgåsbordet tog vi tag i allt och fick fart. Nu är det kul! Det känns positivt inför nästa år. Nu känns det inte så farligt längre att vara ordförande!
Målet framåt är att ha mer aktiviteter. De provar sig fram och har hunnit arrangera adventsmingel och pyssel för barn.
– Det kom så mycket folk! Vi tänkte ”Wow, vi måste ha mer av det här!”.

Ambitionen inför kommande årsmöte är att bli fler i styrelsen.
– Flera har erbjudit sig att vara ”aktiv medlem” men vill inte vara med i styrelsen. Vi har sagt ja. De kan dela ut flygblad, grilla korv vid olika aktiviteter och så vidare. Till slut är det kanske inte så utmanande längre att vara med i en styrelse.
Själv har hon en positiv erfarenhet av vad utmaningar kan göra:
– Man har ett problem, man löser det och efteråt känner man sig sååå nöjd!

Gajana flyttade in i sitt bostadsområde för fem år sedan. Hon beskriver det som ett bra läge och att, som hon, bo på bottenvåningen kan ha både för- och nackdelar.
– Man kan göra det fint utanför med blommor och växter. De är jätteviktiga för mig och grannar stannar ofta och säger att det är fint. Jag är glad att kunna inspirera! Om bostadsbolaget skulle ta bort växterna skulle jag flytta.

Ovanligt ung styrelse
Den nuvarande styrelsen har en ganska ung medelålder – de är alla runt 30 år. Gajana och hennes sambo har reflekterat över hur det ska bli om en hel generations föreningsliv är på väg att sluta. Inte osannolikt då många föreningars verksamhet vilar tungt mot en äldre generation. Hon tänker att föreningarnas funktion konkurreras ut av annat som är mer ”on demand” och som inte kräver så mycket engagemang.
Sen är det kanske inte så lätt att ta sig in i föreningslivet, menar Gajana.
– Många som är ensamma får tips om att gå med i en förening för att träffa folk, men det är inte så lätt om man aldrig har gjort det förut. Man måste nästan bli meddragen av någon.

Varför ska man engagera sig i sitt bostadsområde?
– Du lär känna folk. Och det är viktigt med trygghet omkring dig, alltså de personer du har runt dig där du bor. Möt dina grannar genom att engagera dig! Man behöver inte göra dödstråkiga saker. Du kan ordna pizzakvällar, fotboll, träffa folk som är viktiga för dig. Hitta på grejor där man som grannar exponeras för varandra.
Framöver har Gajana planer på att leda en odlingsskola i området.
– Jag odlar mycket och på loppisen i somras sålde jag 200 tomatplantor. Alla vill ha en tomat i fönstret! säger hon med övertygelse.
Gajana arbetar som forskningsingenjör i en forskargrupp. Om odlandet och sitt arbete pratar hon med samma stora engagemang.
– Jag älskar mitt jobb! Det är så dynamiskt – man vet aldrig vad man kommer att behöva göra. 

Favoritplatsen i hemmet är vardagsrummet. Där, i soffan, kan hon och sambon säcka ihop efter en lång arbetsdag. Rummet är även en plats för pyssel och måltider. Och för odling:
– Det är ett stort vardagsrum. Växterna har företräde till dagsljuset från fönstret! säger hon och skrattar.

Vad är det första du gör när du kommer hem?
– Kramar min sambo. Vi bär in middagen till soffan och sen berättar vi om dagen för varandra.

Vad drömmer du om?
– Mycket. Jag vill ha ett växthus. Hur ska jag uppnå det? Kanske kan jag ha ett litet avlägset torp? Då är det inte själva huset som är viktigast, utan den potentiella odlingsytan!