Så (o)trygga är hyresgästerna

Ekonomisk situation påverkar tryggheten

Den privata ekonomin spelar en stor roll för upplevd trygghet. Rapporten visar att hyresgäster men även de som bor i bostadsrätt, upplever höga boendekostnader som en stor otrygghetsfaktor i sitt dagliga liv. De utsatta grupperna är ofta hyresgäster, men långt ifrån alltid.

Hyresgäst­föreningens undersökning visar att den egna ekonomiska otryggheten sammanfaller med den sociala otryggheten ute på gatan. Hyresgäster har ofta lägre inkomster och upplever otryggheten tydligare än andra. Samtidigt visar undersökningen att utsatta hushåll finns inom både ägda och hyrda bostäder.

Tre utsatta grupper

De utsatta grupperna har viss överlappning med varandra men skiljer sig även åt:

• Trångboddhet har varit ökande under flera år i Sverige. I Hyresgästerna 2022 har trångbodda hushåll definierats som de som har mindre än 20 kvadratmeter per boende. Räknat på det sättet är omkring fem procent av alla hushåll trångbodda Den största delen av de trångbodda hushållen bor i hyresrätt.
• Ekonomiskt stressade hushåll är hushåll vars inkomster inte räcker till Konsumentverkets kostnadsuppskattningar för individer i ett hushåll. Kostnaderna har satts till 5 500 kr per barn och 6 400 kr per vuxen och där ingår kostnader för bostaden. Räknat på det här sättet uppgår andelen stressade hushåll till 12 procent av hela befolkningen. Knappt 40 procent av gruppen bor i hyresrätt medan nästan 45 procent äger sin bostad.
• Hushåll med ohållbara boendekostnader räknas fram med boendekostnader och inkomster. Definitionen är hämtad från Eurostat och anger hur många som betalar mer än 40 procent av inkomsten, efter skatt och bidrag, i boendekostnader. Andelen hushåll med ohållbara boendekostnader uppgår då till 15 procent av alla hushåll. Vartannat hushåll med ohållbara boendekostnader bor i hyresrätt medan 38 procent äger sitt boende.

Hushållens inkomstsituation

Genomsnittliga hushåll har omkring 40 000 kronor i total disponibel månadsinkomst efter skatt. Hyresgäster har lite lägre disponibel inkomst (20 000 kr/mån) än övrig befolkning. Få hushåll med ohållbara boendekostnader och ekonomiskt stressade hushåll har disponibla inkomster över 30 000 kronor i månaden. Här sticker gruppen trångbodda ut. Även om majoriteten av gruppen har mycket låga inkomster så har små delar av gruppen höga och mycket höga inkomster varje månad.

Bland de utsatta hushållen skiljer sig förutsättningarna. Medan en stor del av de trångbodda hushållen har väldigt låga boendekostnader så verkar gruppen ekonomiskt stressade och hushållen med ohållbara boendekostnader oftast ha höga boendekostnader i kombination med låga inkomster.

Störst otrygghet i hyresområden

Omkring 90 procent av de tillfrågade upplever sig trygga utomhus där de bor. Gruppen som känner sig otrygg är störst bland hyresgäster och de utsatta hushållen. Av de som äger sin bostad svarar mellan åtta och tolv procent att de känner sig otrygga i området där de bor. De som bor i småhus bor mycket sällan i områden de uppfattar som otrygga.

Belysning och polis mest populära trygghetsåtgärder

De flesta deltagare i undersökningen anser att det inte behövs åtgärder för ökad trygghet där de bor. Bland de som svarar att det behövs fler åtgärder i det egna bostadsområdet för att öka tryggheten, återfinns hyresgästen. Här svarar nästan var fjärde hyresgäst att det behövs fler åtgärder. Tio procent av småhusägarna uppger att det behövs åtgärder för ökad trygghet där de bor. Bland de utsatta hushållen är andelen liknande medan den är något lägre (17 procent) inom bostadsrättshushåll.

De som vill se fler trygghetsåtgärder fick följdfrågan vilka åtgärder som de skulle föredra. Bättre belysning är genomgående åtgärder som är populära, precis som ökad närvaro av polis och väktare, omkring hälften av alla respondenter önskar mer av det. Därefter kommer sociala insatser och övervakningskameror. De undersökta grupperna svarade snarlikt, men trångbodda är exkluderade på grund av för få svarande.