Den verkliga Trädgårdsstaden
Efter flera år av att bygga täta städer med små lägenheter i flerbostadshus, har röster höjts för att prioritera småhus- och villabebyggelse. Regeringen ger nu bidrag till kommuner som prioriterar villor, och har nyligen tillsatt en egnahemskommissionär. Men hur hållbar är den ensidiga villabebyggelsen? Kan villan försörjas med kollektivtrafik och service? Finns det ett sätt att både tillgodose människors behov av marknära boende i mänsklig skala, samtidigt som vi bygger täta städer? Det undersöker vi i vår rapport.
Om rapporten
I rapporten ”Den verkliga trädgårdsstaden” undersöker Spacescape, på uppdrag av Hyresgästföreningen, de ekonomiska, sociala och miljömässiga avtrycken för olika bebyggelsetyper. Sveriges byggda miljöer i städer delas in i fyra typer: kvartersstad, modernistisk stad, trädgårdsstad och villaområde. Som jämförs mot varandra i sina anspråk på mark, investeringskostnader, kommunala driftkostnader, segregation, klimatavtryck och transportkostnader.
Rapporten visar att villaområdena har genomgående högst investerings- och driftkostnad ur ett kommunalt perspektiv. De har störst klimatpåverkan, är mest bilberoende, kräver högst kostnader för kollektivtrafik och tar överlägset upp mest skogs- och jordbruksmark. Betyder det att vi måste välja bort småhusdrömmen när vi i allt högre utsträckning samlas i städer? I rapportens avslutande del beskrivs fördelarna med trädgårdsstaden som den ursprungligen var tänkt, en blandad bebyggelse med småhus, radhus och låga flerbostadshus. Rapporten beskriver också vilka verktyg politiken kan använda för att skapa större mångfald i bostadsbeståndet och samtidigt skapa en livskraftig stad och hållbar stadsutveckling.
