Hyresgästernas köpkraft backar ett helt decennium visar nya siffror
I Hyresgästföreningens lägesrapport tittar vi närmare på hur hushållen påverkats av de senaste årens inflation och rekordhöga hyreshöjningar. Hyresgästernas lägesrapport granskar resultaten av hyresförhandlingarna och hushållens ekonomiska marginaler. Siffrorna pekar på en dyster verklighet, där landets hyreshushåll har mindre kvar i plånboken än för tio år sedan.
Publicerat: 2024-06-20
- Det är tuffa siffror att ta in. Det vi ser svart på vitt hur otroligt hårt de senaste årens ekonomiska kris slagit mot de svenska hushållen och inte minst mot hyresgästerna. Inte nog med att de senaste årens inflationen ätit upp ett decennium av reallöneökningar. Nu när hyreshöjningarna fortsätter stiga kommer redan hårt pressade hyreshushåll bli tvungna att få lägga ännu mer av sin inkomst på boendet. I förlängningen är det här en ohållbar utveckling. Människor måste ju ha råd att bo, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.
För andra året i rad har hyresförhandlingarna präglats av rekordhöga yrkanden. Det genomsnittliga yrkandet i årets förhandlingsomgång är 9,59 procent, med vissa skillnader mellan olika delar av landet och mellan privata och allmännyttiga fastighetsägare. Även i jämförelse med förra årets yrkanden är detta mycket höga nivåer. Trots att de överenskommelser som slutits är betydligt lägre, runt 5,15 procent, kommer många hyresgäster drabbas hårt när hyrorna återigen stiger med flera tusen kronor om året.
De snabbt ökande boendekostnaderna är en starkt bidragande faktor till den levnadskostnadskris som hushållen gått igenom de senaste åren och fortfarande befinner sig i. Rapporten visar hur hushållens ekonomiska marginaler på kort tid minskat väldigt kraftigt och att en ensamstående förälder med medianlön har de lägsta ekonomiska marginalerna på över tio år. Bara sedan 2021 har exempelhushållet tappat motsvarande nästan 30 000 kronor i den årliga hushållsbudgeten.
- Det är oroväckande att de ekonomiska marginalerna blir allt mindre. Särskilt hårt drabbas naturligtvis alla de hushåll som redan innan krisen hade problem med att få ekonomin att gå ihop. Det är i sammanhanget beklämmande att politiken inte tar tillfället i akt att reformera och inflationssäkra välfärdssystemens olika stöd och ersättningar, fortsätter Martin Hofverberg.
Rapporten visar även att antalet påbörjade nya bostäder störtdök redan under 2022 och siffrorna från första kvartalet 2024 visar att också antalet färdigställda bostäder nu börjar vika kraftigt nedåt. Även markanvisning för nya bostäder, som det generellt beslutas om många år innan färdigställande, befinner sig på låga nivåer vilket kan indikera att den låga byggtakten kommer hålla i sig under lång tid framöver.