Fel av regeringen att prioritera fler villamattor – det är slutsatsen i en ny rapport från Hyresgäst­föreningen och Spacescape

Under Almedalsveckan lanserar Hyresgäst­föreningen tillsammans med Spacescape rapporten Den verkliga trädgårdsstaden. Olika typer av bebyggelse, kvartersstad, modernistisk stad, trädgårdsstad och villaområde, jämförs med varandra i fråga om markanvändning, infrastrukturkostnader, segregation, energianvändning, klimatavtryck, hälsoeffekter och transportkostnader.

Resultatet av studien visar att villaområden har både högre investerings- och driftkostnader, högre energianvändning och klimatavtryck, samt att det tar överlägset mest natur, skogs- och jordbruksmark i anspråk i jämförelse med all annan bebyggelse. Villaområden konsumerar upp till 6 gånger så mycket mark som blandade trädgårdsstäder. Samtidigt har regeringen nu tillsatt en “Egnahemskommissionär” samt ger via Boverket en planeringsbonus för kommuner som möjliggör för fler villor.

 - Det finns all anledning att ifrågasätta prioriteringen från regeringen att låta villamattor breda ut sig och så tydligt berätta för kommuner att det är vad ni ska bygga. Den nationella och kommunala politiken borde fokusera på blandad bebyggelse där människor trivs, möts och som är ekonomiskt mer gynnsamt – inte mer avlägsna villaområden där alla blir beroende av bilen, säger Martin Hofverberg chefekonom på Hyresgäst­föreningen

Begreppet trädgårdsstad, som växte fram i Sverige och England på 1910-talet, används ibland felaktigt som en benämning även för villaområden, men rapporten belyser betydande skillnader. Den verkliga trädgårdsstaden är en tät blandad bebyggelse med en mångfald av bostadstyper. Gatunätet brukar vara sammanhängande och bilda en kvartersstruktur med gårdar och tydligt avgränsade parker. Här ska också finnas god tillgång till kollektivtrafik, till skillnad från villaområden som ofta är mer bilberoende. 

 - Efter att tillsammans med Evidens ha analyserat alla stadsdelar i hela Sverige med avancerad GIS-metodik visar datan tydligt det som många stadsplanerare redan vet; trädgårdsstaden ger en större samhällsvinst på samtliga punkter, mycket tack vare mindre bilberoende. Bilsamhället är framförallt en social och ekonomisk katastrof, säger Alexander Ståhle, vd på Spacescape.

I rapporten finns förslag på hur man kan förtäta områden och främja framväxten av fler trädgårdsstäder i Sverige. Det handlar dels om att bygga flerfamiljshus i villaområden, men också om att bygga villor och bostadsrätter i miljonprogrammens flerbostadsområden. En annan faktor som skulle påverka är att, liksom i USA, ta bort regleringen av enbostadshus i befintliga och kommande detaljplaner.

Kort fakta från rapporten:

• Idag är 92 procent av Sveriges bostadsmark bebyggd med småhus att jämföra med 8 procent för flerfamiljshus. Endast 3 procent av Sveriges befolkning bor i trädgårdsstad att jämföra med 44 procent som bor i villaområde
• Idag tar villaområden upp 98 procent av all bebyggd bostadsmark i Sverige. Den bebyggda markytan för villaområden är 3 gånger så stor som i en trädgårdsstad. Om vi skulle bygga så att 7 av 10 kan bo i villa skulle det exploatera en yta på 746 kvadratkilometer, motsvarande all jordbruksmark i Gävleborgs län
• De som bor i villaområden äger 54 procent mer bilar och reser 26 procent mer med bil än de som bor i en trädgårdsstad
• Flerbostadshusområden har 20–25 procents lägre energianvändning per boende än småhusområden
• Klimatpåverkan är ungefär 33 procent högre i villaområden jämfört med trädgårdsstäder