2020 års uppsatsstipendium: EU och den svenska bostadsmarknaden

Årets stipendietema

Bostadspolitiken är ett område där EU har mycket begränsad kompetens. Samtidigt lagstiftar EU inom ett brett spektrum av områden som indirekt får stora konsekvenser för den nationella bostadspolitiken. Frågan om tillgången på bostäder generellt och överkomliga bostäder specifikt är en fråga som diskuteras i beslutande församlingar i många europeiska huvudstäder. EU:s Urban Agenda, har synliggjort bostadsfrågan på ett tydligare sätt, men samtidigt länkat frågan närmare EU:s beslutsprocesser.

EU:s konkurrens- och statsstödsregler är viktiga i förhållande till den nationella bostadspolitiken. Dock tillämpas de på olika sätt i de olika medlemsstaterna. I Sverige styr statsstödsreglerna utformningen av investerings­stöden på bostadsmarknaden. Samtidigt har samma regelverk resulterat i att ändringar gjorts i lagstiftningen för de allmännyttiga bostadsbolagen för att bättre jämka samman med EU:s regler. Även reglerna om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) är särskilt relevanta inom bostadssektorn.

Inom miljö- och energiområdet finns redan idag EU-lagstiftning som i hög grad påverkar svenska hyresgäster, särskilt inom ramen för vinterpaketet ”Clean Energy for All Europeans”. Nyligen kom också första steget i European Green Deal som kan komma att påverka bostadssektorn. Inom industripolitiken tas initiativ för att lyfta europeisk industrins konkurrenskraft, vilket inbegriper satsningar på byggsektorn.

I och med den nyligen antagna europeiska pelaren för sociala rättigheter slås det fast att subventionerade bostäder och bostadsbidrag ska finnas för de som behöver det. I många europeiska länder är detta synonymt med system som ”social housing” och hyrestak vilket ofta innebär att hyresmarknaden delas upp i sociala bostäder för de mest behövande tillsammans med osubventionerade marknadshyror för övriga. Samtidigt innebär själva definitionen, att endast utsatta människor har denna rätt, en begränsning i förhållande till den generella bostadspolitiken i Sverige.

Samlat driver EU med den sociala pelaren på utvecklingen mot större europeisk styrning inom ett politikområde som tidigare ansetts vara helt på nationell nivå. Detta kan ses som en utveckling, eller institutionalisering, av den tidigare Lissabonstrategin, som implementerades inom ramen för ‘open method of coordination’. Men hur ser ramverket och utsikterna ut för denna nya sociala pelare?

Mot denna bakgrund belönar Hyresgäst­föreningen framstående upp-satser inom området EU och den svenska bostadsmarknaden. Forskningsfrågorna som adresseras kan inkludera, men är inte begränsade till:

• Hur ser medlemsstaternas tolkningsutrymme ut inom ramen för statsstödsreglerna? Vilken skillnad i användningen kan urskiljas mellan EU:s medlemsstater? Finns det medlemsstater som aktivt utmanar reglerna?
• Hur har den politiska utvecklingen inom miljö- och energiområdet utvecklats i EU? Vad är ett tänkbart scenario för European Green Deal utifrån bostadssektorn och hyresgästerna?
• Hur ska man förstå den Sociala pelaren i en EU-kontext? Finns det andra liknande exempel från tidigare? Var går gränsen för EU:s möjligheter att påverka de frågor som omfattas?
• Punkt 19 i den sociala pelaren handlar om boende och stöd för hemlösa: Varför har EU valt den formulering man gör? Kan den förstås utifrån olika bostadspolitiska/ välfärdspolitiska regimer? Kan den komma att tolkas olika i olika länder, pga. olika välfärdspolitiska modeller?
• Utifrån ett EU-rättsligt perspektiv, hur väl rimmar den 19:e punkten i den sociala pelaren med subsidiaritetsprincipen och EU-medlemsstaternas suveränitet inom sociala frågor?

Förutsättningar

En förutsättning för stipendium är att arbetet förhåller sig till det övergripande temat som redogjorts för. Stipendiet delas ut under hösten 2020. Arbetet ska vara skrivet eller publicerat under perioden 1 januari 2020 till 31 juli 2020. Hyresgäst­föreningens ambition är att resultaten ska publiceras även i en rapport i Hyresgäst­föreningens regi, men med stipendiaten som huvudförfattare. Även andra typer av redovisningar av resultaten kan bli aktuella, till exempel i seminarieform.

För en kandidat- eller masteruppsats utdelas ett stipendium på högst 25 000 kronor.

Uppsatsen kommer att bedömas utifrån relevans och kvalitet av Hyresgäst­föreningens experter. Relevansen bedöms utifrån hur väl uppsatsen täcker in ämnesområdet och adresserar frågor med betydelse för boende och bostadsmarknaden. Kvaliteten bedöms efter originalitet, klarhet i begreppsanvändning samt efter lättillgänglighet och metodologisk stringens. Särskilt meriterande är framtagandet av välfungerande variabler och/eller metoder som kan användas i framtida boendepolitisk forskning och verksamhet. Både kvalitativt och kvantitativt orienterade uppsatser välkomnas.

Stipendiesummorna kan eventuellt komma att delas av flera. Hyresgäst­föreningen har möjlighet att avsätta medel för flera stipendiater om flera relevanta bidrag inkommer. Uppsatsen skickas i Word- eller PDF-format till:

Martin Hofverberg, chefsekonom 
Hyresgäst­föreningen Riksförbundet
martin.hofverberg@hyresgastforeningen.se

Stefan Runfeldt, utredare
Hyresgäst­föreningen Riksförbundet
stefan.runfeldt@hyresgastforeningen.se